AgriFocus
Hem Lantbrukskrönikan Tjänster KUNDSIDOR Sprutjournal Kontakt Om oss

Växtodlingsbrev 31-17

 

Vad har du för resistensstrategi?

Lantbrukskrönika - Ska marknadsprognoser styra ditt grödval?

På 1950-talet började frysboxarna hitta in i de svenska hemmen. Nyttan och möjligheterna som det förde med sig är naturligtvis oemotsägbar. Samtidigt yttrade sig entusiasmen för denna nyhet i en del handlingar som ter sig rätt märkliga för oss idag. Det finns ett otal berättelser om människor som t.ex. frös in färska jordgubbar på förmiddagen för att sedan tina och äta de frostnupna bären på eftermiddagen eller dagen därpå. Nyhetens behag gjorde att frysen skulle nyttjas till allt, vare sig det behövdes eller ej. På samma sätt ser man idag ett kanske omotiverat stort fokus på terminspriser och marknadsprognoser som orsakats av möjligheterna med terminssäkring av spannmål. Liksom för frysboxarna är nyttan och betydelsen av de möjligheter terminshandeln för med sig oemotsägbar, men för att dra bästa nytta av verktyget behöver vi lära oss när och hur det skall användas.

Terminshandeln är som sagt ett välkommet och i många fall nödvändigt verktyg som tillkommit för att skapa stabilitet och säkerhet i spannmålsproduktionen p.g.a. de senaste årens marknadsrelaterade förändringar med kraftiga prisvariationer över tiden, både på avsalugrödor och insatsvaror. Oavsett om man handlar med börsterminer eller terminskontrakt för fysisk vara ger möjligheten att dela upp försäljningen på flera kontrakt, som tecknas vid olika tillfällen, en lägre risk att det egna genomsnittliga försäljningspriset skall vara i nivå med årslägsta notering för spannmålsslaget ifråga. Tar man del av de prognoser som ges och följer marknadsutvecklingen aktivt finns dessutom rimliga möjligheter att man lyckas bygga ett pris som överstiger grödans genomsnittliga försäljningspris över året. Marknadsläge, prognoser och strategier för försäljning och inköp har därför en mycket stor betydelse för lönsamheten från och med att grödvalet är fastlagt till dess att skörden är levererad. En fråga som däremot inte är lika självklar är hur stor betydelse marknadsprognoser och terminspriser för kommande skörd skall ges för grödvalet kommande år.

Det finns en tradition att bygga kommande års grödval på en sammanvägning generella kalkyler av täckningsbidrag (TB) och faktiska odlingsförutsättningar. Under perioder då exempelvis grödspecifika stöd haft stor inverkan på lönsamheten i relation till de faktiska förutsättningarna för såväl odling som försäljning har TB-kalkylerna i många fall fått styra grödvalet. Så var t.ex. fallet då linodlingen i Sverige ökade kraftigt efter EU-inträdet 1995, trots att efterfrågan på skördad vara var låg och skörden i vissa fall inte ens bärgades. Nu ser vi återigen en stark fokus på generella TB-kalkyler inför grödvalen. Denna gång är prislägets betydelse för lönsamheten i en marknad med stora prisvariationer motiveringen. Ansatsen kan vid en första blick verka rimlig, men tittar man lite närmare på saken ser man dock att det som framförallt sticker ut, förutom själva förekomsten av prisvariationer, är deras oberäknelighet. De priser vi idag kan teckna för nästa års skörd kan vara helt annorlunda efter bara några dagar. Marknadsprognosernas tillförlitlighet följer samma mönster som väderleksprognosernas. De korta prognoserna stämmer ofta ganska bra, medan de längre prognoserna innehåller stora doser av osäkerhet. Som en följd av detta planerar inte ens den mest strukturerade familjemedlemmen vilka sommardagar som skall spenderas med familjen på stranden utifrån långsiktiga väderleksprognoser i november, däremot nyttjar man de kortsiktiga prognoserna för att på bästa sätt förvalta den lediga tid man har. Samma kritiska och praktiska förhållningssätt bör man nog hålla även gentemot marknadsprognoserna.

Vi har de senaste åren haft flera tillfällen då priserna för kommande skörd vid tiden för grödval under hösten/vintern året innan skiljt sig dramatiskt från prisläget i skörd. Detta är orsaken till behovet av terminshandel och visar vikten av att dela upp affärerna på flera tillfällen och noggrant följa marknadsutveckling, men samtidigt visar det också på risken med att lägga alltför stor vikt på terminspris på kommande skörd vid grödval. Ett exempel såg vi för ett par år sedan då priserna nådde en bottennivå för i stort sett varenda gröda under skörd. Under den hösten gick många ut med budskapet att träda skulle bli det bästa alternativet för att minimera förlusterna kommande odlingsår. Det följdes av en säsong med stigande priser, där träda i slutändan visade sig vara det sämsta alternativet.

Självfallet finns lägen med starka och säkra signaler om prisutvecklingen för vissa grödor som skall tas i beaktning, t.ex. om en betydande del av mälterierna redan säkrat sina behov av maltkorn för flera år framöver eller om lagren av exempelvisvete når rekordlåga nivåer och sådden misslyckats i betydande odlingsområden etc. Saknas sådana starka och tydliga signaler har dock andra faktorer knutna till den praktiska odlingen ofta betydligt större betydelse för grödvalet.

De prismodeller som grödorna värderas efter gör det väldigt viktigt att kunna producera rätt kvalitet och mängd. Detta sätter odlingssäkerheten i fokus. Möjligheten att nå både rätt kvalitet och mängd ökar om grödfördelningen är sådan att alla odlingsåtgärder hinns med då lägligheten är som bäst och förfruktseffekterna utnyttjas på bästa sätt. Inför kommande säsong då vädret satte käppar i hjulet för höstvetet är det t.ex. i många fall olämpligt att ersätta det uteblivna höstvetet endast med vårvete, även om det skulle se lönsamt ut i en TB-kalkyl. Dels är vårvetet en relativt dyr gröda att odla, men det tar ju kalkylen hänsyn till, men framförallt får vi stora arealer av en sent mognande gröda där bärgningsförhållande många gånger är avgörande för kvalitet och därmed pris.

Slutsatsen är således att grödvalet, efter att hänsyn är taget till starka marknadssignaler, skall göras utifrån den egna gårdens möjlighet att långsiktigt till låga kostnader producera en gröda av god kvalitet med hög skörd.

John Löfkvist, AgriFocus

Om växtodlingsbreven

AgriFocus växtodlingsbrev håller dig uppdaterad och ger tydliga råd för en lönsam och effektiv växtodling. I abonnemanget ingår:

  • Växtodlingsbrev (c:a 35 st/år)
  • Telefonrådgivning kring kortare ärenden
  • Aktuell information via SMS och hemsida
Pris: 1960 kr/år

Beställ här

Nya fältvandringsgrupper

Inför 2013 startar vi upp två nya fältvandringsgrupper. Den ena med Fjärdhundra/Torstuna-trakten som huvudsakligt upptagningsområde. Den andra med Sala/Ransta som huvudsakligt upptagningsområde. Rådgivning riktar sig till dig som vill hålla dig uppdaterad i frågor som rör växtodling och lantbruksföretagande.

Grupprådgivningen omfattar:

· Grupprådgivning med 4 träffar i fält under odlingssäsong

· Växtodlingsbrev (c:a 35 st/år)

· Aktuell växtodlingsinformation via SMS och hemsida

· Telefonrådgivning kring kortare ärenden

Pris: 2500 kr.

OBS! Uppgradering av brevabonnemang till grupprådgivning innebär endast en ytterligare kostnad på 600 kr per år. För individuella rådgivningskunder är fältvandringsgrupperna en rabatterad tillvalstjänst som kostar 300 kr. Alla priser anges exkl. moms.

 

Anmäl dig här

 

Sök

Skriv in det du vill söka efter här

Följ oss